Framtida kostnader för transfereringar

Tema - Grundtrygghet

I tabellen sammanfattas den beräknade förändringen av transfereringskostnaderna mellan 2001 och 2015 för de två arbetstidsalternativen och jämförs med det beräknade maximala utrymmet enligt tidigare tabell.

Ökning av transfereringskostnader 2001 till 2015
Miljarder kronor

Mottagare

2001

Ökning 2015, vid arbetstid

 

 

Oförändrad

30 tim/vecka

Hushåll – ålderspensioner

154

73

33

Hushåll – socialförsäkringar enligt inkomstbortfallsprincipen

145

46

5

Hushåll – övriga

137

35

18

Företag och organisationer

25

7

2

Internationellt

28

7

2

Summa

489

168

60

Maximalt utrymme

 

140

49

”Brist”

 

28

11

Med de förutsättningar vi byggt beräkningarna på kommer inte det mål att klaras som sattes upp i tidigare tabell, nämligen att transfereringarna totalt sett inte får ianspråkta en större del av BNP 2015 än de gör idag. Beräkningarna visar att kostnaderna skulle behöva bantas med ytterligare 28 respektive 11 miljarder kronor för att nå detta mål. Huvudorsaken till att målet inte nås är att kostnaderna för ålderspensioner stiger betydligt snabbare än BNP till följd av den snabba ökningen av andelen äldre i befolkningen och att de äldre i dagens pensionärskollektiv ersätts av yngre pensionärer som i genomsnitt har en längre intjänandetid av pension.

Det finns alltså mycket goda skäl för att redan nu börja diskutera vad som kan göras för att på sikt hålla nere kostnaden för våra transfereringssystem. Det kan ske genom att spara och gneta i nuvarande system men också genom en mer förutsättningslös diskussion om möjligheten till ett systemskifte inom socialförsäkringarna som mer bygger på grundtrygghet i stället för inkomstkopplade system.

Nästa Behovsprövning, grundtrygghet eller inkomstkoppling?

Åter till startsidan