Kan grundtrygghet spara pengar?

Tema - Grundtrygghet

Trycket på de offentliga finanserna kommer till följd av den demografiska utvecklingen att bli hårt i framtiden redan vid en oförändrad arbetstid. Det trycket förstärks kraftigt om vi också vill förkorta arbetstiderna. I båda fallen skulle det vara en lättnad om kostnaderna för offentliga transfereringar kunde hållas nere och helst minska något som andel av BNP.

Översiktliga bedömningar visar att en successiv övergång till ökade inslag av grundtrygghet på sikt kan spara stora pengar i socialförsäkringssystemen.

I de kortvariga försäkringarna innebär grundtrygghet på kort sikt ungefär oförändrade kostnader. Högre garantinivåer och regler som gör det lättare att ta sig in i försäkringarna är inte så dyra, eftersom de till viss del ersätter socialbidrag. De kan också finansieras av att taken inte höjs. På lång sikt beror kostnadsutvecklingen och möjligheten att spara pengar helt på om och i så fall i vilken takt taken höjs i takt med inkomstutvecklingen. Om taken ligger stilla eller höjs i långsammare takt än inkomsterna kommer på sikt dessa försäkringar – allt annat lika – att ta en mindre andel av BNP i anspråk, vilket medger omprioritering till andra områden.

Inte heller i de långvariga försäkringarna, inklusive ålderspensionen, finns så stora besparingar att göra på kort sikt vid en övergång till grundtrygghet. Det beror på att en sådan övergång inte kan göras över en natt. De som redan har tjänat in pensionsrätt i ATP-systemet måste ju rimligtvis få ut denna, då de inte har någon chans att ersätta den med privat sparande för förfluten tid. Det måste alltså till mycket långa övergångstider på upp till flera decennier innan en övergång till ett rent grundpensionssystem kan ge några verkligt stora besparingar. Det är å andra sidan då som belastningen på pensionssystemet kommer att vara som allra störst och lägre kostnader i systemet skulle vara som mest välkomna! Enligt en mycket grov överslagsberäkning skulle de årliga nettokostnaderna i det skisserade grundtrygghets­systemet i de långa försäkringarna då ligga omkring 25 miljarder kronor lägre än i nu aktuella system. Frågan är om inte dessa besparingar kommer att framtvingas i alla fall men på ett mer okontrollerat sätt, till exempel genom att bromsen i pensionssystemet utlöses?

Sammanfattningsvis kan konstateras att en successiv utveckling mot allt mer grundtrygghetsbetonade försäkringssystem inte ger några större ekonomiska genomslag för de allra närmaste åren. Däremot kan det på lång sikt få stor ekonomisk betydelse åt vilket håll utvecklingen går. Den strid som var om taken i sjuk- och föräldraförsäkringarna i vårbudgetförhandlingarna 2001 kan kanske ses som en förpostfäktning införa kommande större bataljer om våra trygghetssystem? Eller också kommer utvecklingen lugnt och stilla, med vissa vederbörliga beklaganden då och då, att allt mer gå åt grundtrygghetshållet helt enkelt av ekonomisk nödvändighet?

Nästa Medborgarlön?

Åter till startsidan