Argument för olika principer

Tema - Grundtrygghet

Det finns i debatten ett antal klassiska argument för och emot de olika principerna. Tabellen visar en schablonartad sammanställning av argumenten.

Argument för olika principer om inkomstberoende

 

Behovs-prövning

Grund-skydd

Inkomst-bortfall

Generellt

Nej

Ja

Ja (delvis)

Omständlig prövning

Ja

Nej

Nej

”Fattigdomsfälla”

Ja

Nej

Nej

Dåligt stöd hos medelklassen

Ja

Ev?

Nej

Dyrt

Nej

Medel

Ja

Flera tunga argument har framförts mot att ha trygghetssystem som i huvudsak bygger på behovsprövning. De förutsätter ofta en omständlig prövning för den enskilde. System som bara berör dem som har det sämst ställt får dålig politisk förankring hos medelklassen. Ett tredje motargument är att när bidragen trappas av vid stigande inkomst skapas stora marginaleffekter som gör att det lönar sig dåligt att ta sig ur bidragsberoendet.

När det i den politiska debatten riktas kritik mot socialförsäkringssystem som i högre grad bygger på grundtrygghet, görs det ofta som om dessa vore samma sak som de behovsprövade systemen. Som motsats ställs system som är ”generella och inkomstkopplade”. Men då glömmer eller förtiger man att ”generella” och ”inkomstkopplade” inte är samma sak. Ett system kan vara generellt utan att vara inkomstkopplat och tvärtom. Folkpensionen och det allmänna barnbidraget är bra exempel på system som är generella. Däremot kan det ifrågasättas om dagens inkomstkopplade socialförsäkringar är helt generella. Det ställs ett antal krav på t.ex. anknytning till arbetsmarknaden som i praktiken utdefinierar många.

Ett standardargument mot grundtrygghet i stället för inkomstkoppling är att det senare är nödvändigt för att försäkra sig om stöd för trygghetssystemen från den bättre ställda medelklassen. Om inte de får ut tillräckligt mycket av systemen, till exempel 80 procents ersättning när de blir sjuka eller föräldralediga, kommer stödet för systemet att svikta, lyder argumentet.

Det här är ett argument som förtjänar att tas på allvar. Ytterst handlar det om hur man ser på trygghetssystemens roll och på fördelningspolitiken i stort. Skall systemen som deras namn, ”socialförsäkringar”, antyder ses som i huvudsak separata försäkringssystem eller skall de bedömas utifrån ett vidare perspektiv om syftet med en skattefinansierad välfärd i stort? Vilka delar av välfärden skall staten ha ett primärt ansvar för och vilka bör kunna överlåtas till den enskilde att själv besluta om? Och vilken syn skall man ha på socialförsäkringarnas roll i den samlade fördelningspolitiken?

Nästa Försäkring eller socialt skyddsnät?

Åter till startsidan