Skatterna i ett lågtillväxtsamhälle

Tema - Skatter

Att få skatteinkomsterna att räcka till en traditionell välfärd i nuvarande former försvåras allvarligt om vi också för in det som är den här webbplatsens tema i diskussionen. Vad händer med skatteinkomsterna om vi medvetet satsar på ett samhälle i ett lugnare tempo med lägre ekonomisk tillväxt och kortare arbetstid?

En kortare arbetstid innebär att antalet arbetade timmar i den formella ekonomin minskar. I det exempel vi räknade på i temat ”Kortare arbetstid” med 30 timmars arbetsvecka om femton år, minskade antalet arbetade timmar med 18,5 procent jämfört med idag.

Som vi sett i detta tema är nästan alla skatteinkomster direkt eller indirekt beroende av antalet arbetade timmar i ekonomin. Därför kan man förutse att skatteinkomsterna kommer att påverkas ungefär lika mycket som antalet arbetade timmar. I vårt räkneexempel skulle skatteinkomsterna bli 18,5 procent eller, i 2001 års skattenivå, ca 210 miljarder kronor lägre än utan en arbetstidsförkortning.

Nu kanske någon invänder att detta trots allt inte behöver vara så farligt eftersom väl skatteinkomsterna ändå kommer att öka avsevärt under de här femton åren till följd av ökad produktivitet och högre reallöner? Det är i och för sig riktigt, men måste också ställas mot hur mycket den offentliga sektorns kostnader ökar per automatik under samma period till följd av just dessa reallöneökningar.

En viktig slutsats tycker jag man kan dra av den här genomgången av våra skatter för den som vurmar för en kortare arbetstid och ett lugnare tempo i samhället men ändå vill bevara så mycket som möjligt av en god gemensam välfärd. Den slutsatsen är att det är väldigt viktigt att slå vakt om våra möjligheter att finansiera en så stor del som möjligt av denna välfärd med solidariska skatter. Två sätt att slå vakt om skattebaserna hamnar därmed i fokus för debatten.

Det första är arbetet för ett vidgat internationellt samarbete för att kunna slå vakt om de mer lättrörliga skattebaserna och förhindra att dessa eroderar ytterligare till följd av okontrollerad ny teknik och skattekonkurrens mellan länder. Även om inte alla problem kan lösas bara på EU-nivå, har EU en mycket viktig roll att spela i detta arbete, eftersom det omfattar många av de viktigaste länderna som Sverige har ekonomiska relationer med. EU kan också bli katalysator i arbetet att få med också länder utanför unionen i ett gemensamt arbete.

Det andra området är att slå vakt om de stora breda skattebaser där risken för utländsk konkurrens är mindre men som just därför är särskilt viktiga för att trygga långsiktigt hållbara skatteinkomster. Exempel på sådana skattebaser är delar av inkomstskatterna, momsen på basprodukter och bastjänster som knappast flyttar utomlands och fastighetsskatten. Många partier framför här förslag om sänkning eller borttagning av sådana skatter. Här tycker jag tyvärr också att man alltför lätt har fallit för kampanjer från dem som knappast kan anses vara de sämst ställda i samhället, t.ex. beträffande fastighetsskatten, som i och med den nya begränsningsregeln fått en sådan utformning att ingen med låga inkomster skall behöva betala en hög fastighetsskatt. Om någon förändring skall göras av exempelvis momsen på mat, vore snarare det naturliga att åter höja momsen på all mat till 25 procent, eventuellt med en lägre momssats under en övergångsperiod för ekologiskt framställda produkter.

Till nästa tema Grundtrygghet

Åter till startsidan