Historik

Tema - välfärdens finansiering

Som bakgrund till en framtidsinriktad diskussion kan det vara lärorikt att kort rekapitulera hur den offentliga ekonomin och beskattningen utvecklats det senaste halvseklet.

Offentlig utgifter och inkomster 1950-2000
Procent av BNP

 

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Offentliga inkomster

23,7

34,2

48,3

57,9

65,2

58,9

Därav skatter

20,5

28,8

40,5

49,2

55,7

52,0

Offentliga utgifter

24,7

31,0

43,9

62,0

61,0

55,5

Därav konsumtion

12,6

16,2

21,8

29,3

27,4

27,4

Därav transfereringar

Ej uppgift

13,3

23,6

25,6

22,4

Den offentliga sektorns stora expansionsperiod i Sverige inträffade under de tre årtiondena mellan 1950 och 1980. De offentliga utgifterna och inkomsterna ökade under denna period från drygt 20 till över 50 procent av BNP. Skattekvoten, dvs. skatternas andel av BNP, ökade från 20,5 till 49,2 procent av BNP.

De faktorer som gjorde denna historiska expansion möjlig var framför allt den snabba produktivitetsökningen i näringslivet och kvinnornas intåg på arbetsmarknaden. Produktivitetsökningen möjliggjorde stora löneökningar. Trots att en del av dessa löneökningar togs i anspråk av höjda skattesatser blev det ändå mer pengar kvar i plånboken varje år för de flesta inkomsttagare. Kvinnornas intåg på arbetsmarknaden bidrog också till att kompensera de arbetstidsförkortningar som samtidigt gjordes så att det totala antalet arbetade timmar i ekonomin, den viktigaste skattebasen, kunde hållas uppe.

Omkring år 1980 skedde det ett historiskt brott i denna utveckling. Skattehöjningspolitiken hade då kommit till vägs ände och skattekvoten har stannat på strax över femtio procent. De totala inkomsterna och utgifterna ligger några procentenheter högre. Det ligger nära till hands att tro att det knappast är möjligt att öka skatternas och den offentliga sektorns andel av BNP mycket mer.

Nästa Framtida utrymme för offentlig välfärd

Åter till startsidan