Budgetmål

Tema - välfärdens finansiering

Riksdagen har fastställt budgetmål som har en starkt styrande inverkan på budgetarbetet i stat och kommun och på pensionssystemets förvaltning. Syftet med dessa mål är att staga upp budgetarbetet och undvika att hamna i de situationer med stora underskott som inträffat flera gånger de senaste decennierna och lett till smärtsamma ekonomiska saneringar i både staten och i många kommuner.

Riksdagen har fastlagt som mål att den offentliga sektorn i genomsnitt över en konjunkturcykel skall visa ett överskott på 2 procent av BNP. Tanken är att överskottet enskilda år skall kunna variera så att det normalt sett är större i högkonjunkturer och lägre i lågkonjunkturer, då den ekonomiska politiken kan behöva bli mer expansiv.

Det andra budgetmålet för staten avser de totala statliga utgifterna, som inte får stiga utöver ett i förväg satt utgiftstak. Utgiftstaket fastställs rullande av riksdagen till en fast summa i miljarder kronor tre år i förväg, t.ex. fastställdes utgiftstaket för 2004 under våren 2001.

Stabiliteten i kommunernas finanser skall garanteras av det så kallade kommunala balanskravet. Kravet innebär att primär- och landstingskommuner när de gör upp budgeten för kommande år måste presentera en budget som är i ekonomisk balans, dvs. intäkterna måste vara minst lika stora som kostnaderna.

Något egentligt budgetpolitiskt mål för pensionssystemet finns inte. I stället är det själva pensionssystemets konstruktion som skall garantera att det aldrig kan uppstå underskott i systemet. Systemet är avgiftsdefinierat, vilket betyder att de utgående pensionsförmånerna bestäms av de avgifter som betalas in och av avkastningen på de fonder som finns i systemet.

De budgetpolitiska målen från gröna utgångspunkter

Från gröna utgångspunkter finns det, enligt min mening, starka skäl att värna om ordning och reda i statens och kommunernas affärer. En politik inriktad på kortare arbetstid som medför lägre tillväxt medför oundvikligen en ansträngning på de offentliga finanserna i och med att skattebaserna minskar. Då är det viktigt att dessa lägre skatteinkomster används på ett sätt så att medborgarna får ut den allra mesta nyttan av dem. Det finns flera motiv för en sådan inriktning:

Nästa Historik

Åter till startsidan