Effekt på arbetsutbud

Sjuka

Tema - Kortare arbetstid

Ungefär tio procent av befolkningen 20-64 år kan inte bidra till produktionen genom att de är sjuka. Många av dessa är permanent förtidspensionerade till följd av sin sjukdom, andra är för kortare eller längre tid sjukskrivna från sitt arbete.

Sjukligheten har historiskt sett gått upp och ner i vågor. I allmänhet ökar den i högkonjunktur och minskar i lågkonjunktur. Det s.k. sjuktalet, som anger antalet sjukskrivningsdagar i genomsnitt per sjukförsäkrad och år, nådde en historisk topp med 25 dagar 1988. Det sjönk sedan till en historisk lägstanivå på 11 dagar 1997. Därefter har kurvan åter vänt upp i rekordfart till 21 dagar 2000.

En ny trend de senaste åren är en kraftig ökning av sjukskrivning till följd av s.k. utbrändhet. Inte minst är trenden väldigt tydlig hos kvinnor i den offentliga sektorn. Den anses bland annat vara en följd av minskade personalresurser med slimmade organisationer och en ökad hets i arbetet.

Frågan är nu om kortare arbetstid kan vara ett sätt att långsiktigt minska både den korta och långa sjukligheten? Spontant talar mycket för detta. En kortare arbetstid ger mer tid för vila och återhämtning. Försök som har genomförts i t.ex. Kiruna och Stockholm har visat på att personalen mått bättre och sjukligheten minskat. Resultaten bör dock tolkas försiktigt

Även om säkert de flesta sjukdomsfall inte i första hand beror på arbetstidens längd, är det inte svårt att föreställa sig att ett arbetsliv med mer tid för vila och återhämtning skulle kunna få positiva hälsoeffekter för många individer. Konjunkturinstitutet (KI) valde t.ex. att i sitt räkneexempel för regeringens arbetstidsgrupp räkna med att sjukligheten på lång sikt minskar med 15 procent vid en fullt genomförd 30-timmars arbetsvecka och med 5 procent vid en 35-timmarsvecka.

Jag väljer att göra samma antagande som KI. Med utgångspunkt från att de sjuka i genomsnitt utgör ca 13,5% av de närvarande sysselsatta, skulle en minskning av de sjuka med 15 procent innebära ett tillskott till de arbetande sysselsatta med ungefär 2 procent (15% * 13,5%). Det skall jämföras med att antalet arbetade timmar minskar med ungefär 20 procent till följd av arbetstidsförkortningen. En grov överslagsberäkning, byggd på de angivna förutsättningarna, visar alltså att en minskad sjuklighet skulle kunna kompensera ungefär en tiondel (2% av 20%) av arbetstidsbortfallet vid en arbetstidsförkortning till 30 timmar i veckan.

Nästa Pensionerade

Åter till startsidan