Reglering av arbetstid

Tema - Kortare arbetstid

Arbetstid är inget enhetligt begrepp. I debatten kring arbetstid kommer ofta olika intressegrupper till olika resultat beroende på hur man definierar arbetstiden. Vill man få fram att vi arbetar väldigt mycket i Sverige kan man skjuta in sig på den lagstadgade arbetstiden och omfattningen av betalt och obetalt övertidsarbete. De som i stället hävdar att vi arbetar alldeles för litet i Sverige brukar ta fram omfattande statistik över alla sorters ledigheter, för semester, sjukdom, fackliga uppdrag, studier, etc.

Det finns också olika begrepp för arbetstid beroende på vilken tidshorisont man talar om: dagsarbetstid, veckoarbetstid, årsarbetstid och livsarbetstid. I de senare begreppen kommer också faktorer som säsongs- och konjunkturvariationer, barnledighet, studier och pensionsålder in.

Arbetstiderna regleras dels i en statlig lagstiftning, dels i avtal på arbetsmarknaden. Den kan också vara reglerad i individuella anställningsavtal.

Den nu gällande arbetstidslagen från 1982 föreskriver att den ordinarie arbetstiden skall vara högst 40 timmar i veckan. I lagen finns också ett antal mer detaljerade bestämmelser om övertid, begränsningsperioder, undantag för skyddsarbete, nattarbete mm. Nyligen har också vissa EU-direktiv inkorporerats i lagen som bl.a. anger högsta tillåtna arbetstid per dygn. EU-direktiven anger också den högsta veckoarbetstiden inklusive övertid till 48 timmar i genomsnitt under en viss tidsperiod.

Arbetstiden har varit föremål för utredning flera gånger det senaste decenniet och frågan ses nu över av ytterligare en utredning. Utredningarna har hittills inte resulterat i någon ny lagstiftning, beroende på politisk oenighet i frågan om arbetstidsförkortning.

Stora delar av arbetstidslagen är idag dispositiv. Det betyder att den kan ”tas över” av bestämmelser i kollektivavtal på central nivå. I kollektivavtalen kan man till exempel avtala att veckoarbetstiden kan vara både kortare eller längre än den normalarbetstid som anges i lagen. I många avtal 2001 avsätts ett utrymme för kortare arbetstid som ökar med en ny dag per år varje år under avtalsperioden. Individen skall sedan ha stort inflytande över i vilken form han/hon skall ta ut detta utrymme.

Arbetstiden kan slutligen avtalas individuellt mellan arbetsgivare och den anställde. Detta är bland annat vanligt vid deltidsarbete.

Nästa Historisk utveckling

Åter till startsidan