Hur påverkas produktiviteten?

Tema - Kortare arbetstid

Den totala produktionen i samhället, och därmed den fortsatta ekonomiska tillväxten, beror dels på hur antalet arbetade timmar förändras, dels på hur produktiviteten påverkas. Kommer produktiviteten att öka snabbare, långsammare eller i samma takt vid en arbetstidsförkortning som utan? Forskning på området ger delvis motstridiga besked. Det finns många faktorer som påverkar produktiviteten vid en arbetstidsförkortning.

Om arbetstiden minskar, så minskar den direkt produktiva arbetstiden i förhållande till de fasta personalkostnader som alltid finns på en arbetsplats, som personaladministration och tid för möten, utbildningar och olika slags ställtider. Därmed kan också produktiviteten minska.

Å andra sidan kan tröttheten minska. Ofta orkar man inte lika mycket på slutet av dagen som i början och det påverkar också produktionsresultatet. En kortare arbetstid kan då leda till ökad produktivitet redan på kort sikt. I ett långsiktigt perspektiv kan den i bästa fall också leda till minskad förslitning och minskade sjukskrivningar, lägre personalomsättning och bättre trivsel hos personalen. I många yrken med bundna scheman där den mätbara ”produktionen” är intimt kopplad till närvaron på arbetsplatsen, till exempel för att bemanna en butik, ett klassrum eller en plats vid det löpande bandet kan det dock blir svårt för arbetsgivaren att dra ekonomisk nytta av minskad trötthet om bemanningen minskas och han därmed fullt ut måste ersätta de förlorade timmarna med en ny person. 

En viktig fråga som påverkar produktiviteten är hur en verksamhets drifttid eller öppethållande påverkas av en arbetstidsförkortning. Det här är särskilt viktigt i kapitalintensiva verksamheter, där det gäller att utnyttja det dyra kapitalet så mycket som möjligt. Här kan konsekvenserna av en arbetstidsförkortning gå åt olika håll.

Det är viktigt med flexibilitet när det gäller hur en arbetstidsförkortning genomförs. I verksamheter där man har stora dagliga ställtider kan det t.ex. vara bäst att arbetstidsförkortningen får formen av fyradagarsvecka. Där ställtiderna spelar mindre roll kan kortare arbetsdag vara bättre för att minska trötthet.

Produktiviteten kan också förbättras om det är möjligt för arbetsgivaren att ta ut arbetstiden mer flexibelt. Det kan gälla alltifrån att kunna variera arbetstidsuttaget kortsiktigt vid tillfälliga arbetstoppar till säsongs- och konjunkturanpassad arbetstid. En allmänt förkortad arbetstid kan avsevärt förbättra möjligheterna för en utökad flexibilitet. En sådan skulle kunna vara ett led i en kompromiss mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagaren får en väsentligt förkortad medelarbetstid. En del av denna bekostas genom en förbättrad produktivitet till följd av att arbetstagaren ställer upp på en ökad flexibilitet i arbetstidsuttaget.

Det är omöjligt att i detalj förutsäga hur produktiviteten i olika verksamheter kommer att utvecklas vid en arbetstidsförkortning till exempelvis 30 timmar/vecka. Mot bakgrund av ovanstående genomgång och tidigare erfarenheter tror jag ändå det är rimligt att räkna med en viss ökning av produktiviteten, framför allt om arbetstidsförkortningen kombineras med en ökad flexibilitet i arbetstidernas förläggning. Jag antar i den fortsatta beräkningen att i genomsnitt 15 procent av arbetstidsbortfallet kan ersättas av en ökad produktivitet. Vid ett arbetstidsbortfall på 20 procent när arbetstiden förkortas till 30 timmar per vecka, betyder det en extra produktivitetsförbättring på ca tre procent (15% * 20%).

Nästa Hur påverkas BNP och tillväxttakt?

Åter till startsidan