Effekt på arbetsutbud

Pensionerade

Tema - Kortare arbetstid

En vanlig hypotes i diskussioner om arbetstiderna är att kortare arbetstider gör att vi orkar arbeta längre upp i åldrarna. Den s.k. faktiska pensionsåldern ligger idag i genomsnitt omkring 60 år. Om människor i genomsnitt ville och orkade arbeta bara ett år längre skulle det innebära ett tillskott till arbetsutbudet med omkring 2,5 procent.

Huvuddelen av skillnaden mellan den formella pensionsåldern på 65 år och den faktiska runt 60 beror på förtidspensioneringar av sjukskäl. En mindre del, som motsvarar ungefär ett års tidigare pensionering i genomsnitt, beror på andra typer av pensioneringar: avtalspensioner, tillfälliga erbjudanden i samband med neddragningar, förtidspensioner av arbetsmarknadsskäl.

Den faktiska pensionsåldern påverkas också mycket av de ekonomiska villkor som gäller för pensionering. Det nya pensionssystemet med en flexibel pensionsålder mellan 60 och 70 år är tydligt inriktat på att premiera dem som stannar kvar längre i arbetslivet. Ju senare man tar ut pensionen, desto högre blir den. Laglig rätt att stanna kvar i arbete till 67 års ålder införs också som en del av det nya pensionssystemet.

Medellivslängden i Sverige har stadigt ökat. När de första formerna av folkpension infördes i början av förra seklet, var medellivslängden omkring 55 år och bara en liten del av befolkningen väntades leva så länge att de faktiskt uppnådde pensionsåldern. Idag är medellivslängden 77 år för män och 82 år för kvinnor. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos förväntas den stiga ytterligare med nära ett nytt år per decennium. Det är en av huvudorsakerna till en förväntade ”äldreexplosionen”.

Mot den här bakgrunden vore det inte orimligt att räkna med en höjning av såväl den formella som den faktiska pensionsåldern i framtiden. Höjningen skulle med all sannolikhet underlättas av en arbetstidsförkortning i framtiden som gör att människor inte slås ut lika snabbt och orkar arbeta längre. En höjning av pensionsåldern skulle i sin tur underlätta en arbetstidsförkortning genom att kompensera åtminstone en mindre del av bortfallet i arbetstid.

Jag kommer i den fortsatta kalkylen att anta att den faktiska, och kanske också formella, pensionsåldern höjs med ett år i genomsnitt för de förvärvsarbetande fram till 2015 (utöver effekten av färre förtidspensionerade i sjukavsnittet). En höjning av pensionsåldern med ett år ökar arbetsutbudet med ungefär 2 procent i förhållande till en tänkt nivå före en arbetstidsförkortning.

Nästa Summering arbetsutbud

Åter till startsidan