Lönebildning

Tema - Kortare arbetstid

En fråga som ofta diskuteras i samband med arbetstidsförkortningar är hur de påverkar lönebildningen. Skall arbetstiden förkortas med eller utan full lönekompensation är en inte ovanlig fråga? Enligt min mening är det en onödig fråga. Om vi talar om större och långvariga arbetstidsförkortningar som berör hela arbetsmarknaden, finns det bara ett svar på frågan. Nämligen att arbetstidsförkortningar alltid måste påverka löneutrymmet. Det finns alltid ett val att ta ut det utrymme som ges av en förbättrad produktivitet i form av antingen kortare arbetstid eller högre lön eller en kombination med litet av båda. Men att både förkorta arbetstiden och ändå kräva samma löneökningar som ”vanligt” är naturligtvis inte hållbart, det orsakar bara inflation och försämrad konkurrenskraft för företagen.

Ett vanligt sätt att räkna är att utgå från ett utrymme för reallöneökningar på omkring 1,8 procent per år som är en ofta beräknad genomsnittlig produktivitetsökning i hela ekonomin.

Överenskommelsen i många av 2001 års avtal om arbetstidsförkortningar med en dag per år kostar knappt 0,5 procent årligen. Därmed tar de i anspråk något mer än en fjärdedel av det totala utrymmet för reallöneökningar. Det kan ses som ett uttryck för nuvarande prioriteringar mellan kortare arbetstid och högre lön.

Om vi i stället anknyter till räkneexemplet med 30 timmars arbetstid 2015, vilket skulle ge en extra årlig produktivitetsökning med 0,2 procent, får vi en helt annan avvägning. Det största ingreppet i löneutrymmet skulle en sådan förkortning få för den som idag jobbar exakt 40 timmar per vecka. Sänkningen till 30 timmar i veckan är en minskning med 25 procent (10 timmar av 40). Det motsvarar en löneminskning på ungefär 1,9 procent per år, eller med den extra produktivitetsökningen 1,7 procent per år (-1,9+0,2). Det betyder att i stort sett hela utrymmet för reallöneökningar skulle gå åt till att sänka arbetstiden. Där ungefär torde väl den yttersta gränsen gå för vad som är möjligt även med en kraftig opinionsvind för kortare arbetstid? Politiska förslag som ibland förs fram om ännu snabbare arbetstidsförkortningar, t.ex. från 40 till 35 timmar inom en femårsperiod, skulle innebära en reallönesänkning för den som idag jobbar 40 timmar med omkring 0,7 procent om året, vilket knappast framstår som en realistisk politik.

De som idag jobbar deltid eller heltid mindre än 40 timmar i veckan skulle kunna ta ut en större del av framtida produktivitetsökning i pengar, eftersom deras arbetstid i de flesta fall troligen inte kommer att sänkas lika mycket vid en generell sänkning av normalarbetstiden.

Nästa Min summering

Åter till startsidan