En fråga för var och en eller för alla?

Tema - Kortare arbetstid

Arbetstidsfrågan handlar, kan man kanske tycka, främst om individuella värderingar, vilken typ av välfärd som var och en värdesätter mest? Något som varje individ borde få bestämma över själv och ingen annan lägga sig i? Något som inte staten, fackliga organisationer eller någon annan ”överhet” behöver eller bör ha någon särskild politik för?

Kanske ändå inte! Det finns åtminstone ett par goda argument för att vi gemensamt genom politiska beslut inte bara skall kunna utan också bör påverka avvägningarna om hur framtida välfärdsökningar skall tas ut.

Det första skälet har redan berörts i tidigare teman och handlar om omsorgen om den framtida miljön. Om vi alla fortsätter att nästan helt ta ut framtida välfärdsökningar i form av en ökad konsumtion av varor och tjänster är risken stor att det leder till skador på den globala miljön som kanske är oåterkalleliga och därmed leder till en försämrad välfärd för våra barn och barnbarn. Och att vi genom våra egna konsumtionsökningar tar i anspråk en så stor del av det globala miljöutrymmet att vi därigenom i praktiken berövar människor i fattiga länder deras möjligheter till en rimlig konsumtionsstandard. På det sättet kan avvägningen mellan ökad konsumtion och mer fri tid aldrig helt vara en privatsak eftersom den i högsta grad påverkar välfärden både för andra nu levande människor på jorden och för kommande generationer.

Ett annat skäl är att den gängse arbetstidsnormen direkt eller indirekt kommer att styra ekonomins och samhällslivets utformning på en mängd områden, som i praktiken sätter snäva gränser för den enskildes valfrihet. Om den gängse normen är 40-timmars heltidsarbete i veckan kan det i praktiken vara ganska svårt att avvika från den normen, även om man skulle vilja. Alla arbetsgivare är inte pigga på att ha en mängd individuella avvikelser efter vars och ens eget önskemål. Men det handlar också om något mer. Hela samhället – skattesystem, försäkringssystem, offentlig service – anpassas mer eller mindre uttalat till denna norm och det kan skapa svårigheter för den som vill leva på ett annat sätt. Och även uppfattningen om vad som är en ”acceptabel” privat konsumtionsstandard påverkas av hur ”alla andra” har det, vilken avvägning de gör mellan konsumtion och fri tid. Även om det alltså är fullt rimligt att vi som individer skall ha ett stort inflytande över vår egen arbetstid behöver inte det stå i motsats till att vi också som samhällsmedborgare via det politiska systemet gör mer generella prioriteringar som rör valet mellan fri tid och konsumtion och därmed, direkt eller indirekt, hur samhället i stort kommer att utformas.

Nästa Reglering av arbetstid

Åter till startsidan