Kortare arbetstid

Frågor om ekonomisk tillväxttakt och arbetstider handlar ytterst om på vilket sätt vi vill ta ut en framtida ökning av välfärden, som möjliggörs av teknisk utveckling och stigande produktivitet. Vi kan välja att ta ut hela ökningen i form av ökad konsumtion av varor och tjänster men vi kan också välja att ta ut en större eller mindre del av produktivitetsökningen som kortare arbetstid, vilket då leder till att konsumtionsökningen blir motsvarande lägre.

Genomgången av arbetstidsfrågan inleds med en fundering över om arbetstiden är en individuell eller kollektiv fråga. Därefter följer korta bakgrundsbeskrivningar och en analys av förutsättningarna för och konsekvenserna av framtida arbetstidsförkortningar i Sverige, främst de ekonomiska konsekvenserna. Som ett genomgående räkneexempel analyseras en kraftig arbetstidsförkortning till 30 timmars normalarbetstid år 2015.

Jag diskuterar också mer konkret vilka vägar det finns att genomföra arbetstidsförkortningar: samspelet mellan lagstiftning och avtal, lönebildning m.m.

Nästa En fråga för var och en eller för alla?

Åter till startsidan