Lågtillväxtkonsekvenser

Miljö och konkurrenskraft

Tema - Lågtillväxt

Hur skulle då miljön påverkas om Sverige medvetet skulle välja en period av lägre ekonomisk tillväxt till följd av successivt förkortade arbetstider? Att hushållens konsumtion inte ökar lika snabbt, med 20 procent i stället för 45 procent fram till 2015 borde leda till ökade möjligheter att klara miljömålen inom de områden där naturresursförbrukning och miljöpåverkan är nära kopplad till den allmänna ekonomiska aktiviteten i samhället, till exempel transporter, energiförbrukning och förbrukning av råvaror.

Förutsättningen för att så skall ske är givetvis att takten i naturresurseffektiviseringen inte påverkas negativt av att vi arbetar färre timmar i veckan. En långsammare ekonomisk tillväxt kan möjligen leda till en något mindre benägenhet hos konsumenterna att satsa på byte till miljövänligare alternativ om dessa på kort sikt framstår som dyrare (till exempel ny bil, nytt kylskåp, ekologisk mat etc.). Effektiviseringsåtgärder som är beroende på offentliga insatser kan också möjligen försvåras på grund av försämrade offentliga skatteinkomster (t.ex. utbyggnad av järnvägar och miljövänlig kollektivtrafik). Å andra sidan finns det som tidigare nämnts en tendens att dagens konsumtionsökningar är snabbare för miljöpåverkande aktiviteter som transporter mm. än för annan konsumtion. En lägre tillväxttakt skulle då bli positiv. Dessa olika faktorer kan troligen till en del ta ut varandra så att naturresursproduktiviteten ökar minst lika mycket som vid högre tillväxt. Därmed skulle den lägre tillväxttakten slå igenom i form av en lägre miljöbelastning.

Inte heller när det gäller Sveriges internationella konkurrenskraft finns det troligen skäl att anta att den skulle behöva påverkas negativt av en lägre ekonomisk tillväxt grundad på kortare arbetstider. Det är inte tillväxttakten i sig som avgör konkurrenskraften, även om man ibland kan få det intrycket när man ser internationella jämförelser typ ”tillväxtligor” och liknande. Konkurrenskraften bestäms i huvudsak av produktivitets- och kostnadsutvecklingen i olika länder. Under förutsättning att en successiv arbetstidsförkortning kan genomföras utan ökad löneinflation och med bibehållen eller till och med förstärkt produktivitetsutveckling, finns det ingenting som talar för att konkurrenskraften skall behöva försämras.

Nästa tema Kortare arbetstid

Åter till startsidan