Lågtillväxtkonsekvenser

Hushållens konsumtion

Tema - Lågtillväxt

En konsekvens av en arbetstidsförkortning blir att den ekonomiska tillväxten går långsammare än i Långtidsutredningens basscenario. Konjunkturinstitutet beräknade 2000 konsekvenserna för såväl hushållens konsumtion som den offentliga konsumtionen av två alternativ med förkortad arbetstid, till 35 respektive 30 timmars normaltarbetsvecka 2015.

De som är negativt inställda till arbetstidsförkortningar brukar ofta visa diagram där oförändrad arbetstid visas som en vågrät linje, medan linjerna som illustrerar kortare arbetstid då pekar nedåt för att illustrera ”förlusterna” av produktion och välfärd som blir följden av en arbetstidsförkortning. Som framgår av diagrammet innebär dock inte kortare arbetstid att vi alla blir fattigare, bara att tillväxten i ”rikedom” inte blir lika snabb. Det är en viktig skillnad! 

Hushållens konsumtion vid olika arbetstider
Index år 2000=100

Vid oförändrad arbetstid kan hushållen öka sin privata konsumtion med 45 procent mellan åren 2000 och 2015. Med 35 timmars normalarbetstid  2015 blir ökningen 34 procent och med 30 timmar ökar konsumtionen med 19 procent. (35-timmarskurvans ”konstiga” utseende beror på att KI i detta alternativ räknar med att hela arbetstidsförkortningen genomförs i ett steg 2001).

Diagrammet visar att kortare arbetstid inte behöver innebära ett liv i materiell försakelse. Tvärtom kan valmöjligheterna tyckas förvånansvärt attraktiva: Välj mellan att arbeta som idag och öka vår konsumtion med 45 procent eller att sänka normalarbetstiden till 30 timmar i veckan och ändå få en hygglig konsumtionsökning på nästan 20 procent. Eller välj något däremellan.

Problemet med kortare arbetstid är alltså inte främst att hushållens konsumtion inte växer tillräckligt snabbt. Utvecklingen av offentlig konsumtion är ett väsentligt större problem.

Nästa Lågtillväxt – Offentligt

Åter till startsidan