Räkneexempel - 30 miljarder på tio år:

Sänkt skatt på arbete

Tema - Grön skatteväxling

Tanken med en skatteväxling är ju att de ökade intäkter man får från höjda energi- och miljöskatter skall användas till att sänka skatten på arbete. Eftersom i stort sett alla företag och hushåll förbrukar energi i någon form, får de också vara med och betala de höjda energiskatterna. För att skatteväxlingen skall kännas som en växling och få folkligt stöd är det då också viktigt att i princip alla företag och hushåll får någon del av kakan också när skatten skall sänkas. Däremot kan det ju inte vara någon grundläggande princip att alla också skall få tillbaka exakt lika mycket som de får i höjda energiskatter. Det skulle ju motverka själva syftet med skatteväxlingen som ju är att uppmuntra ett resurssnålt och miljövänligt beteende.

Företag och hushåll får bära ungefär hälften var av de ökade energiskatterna. Det kan då vara rimligt att ge företag och hushåll sänkt skatt på arbete i ungefär samma proportion.

Skatteväxling för företagen

Den enklaste kompensationen för företagen är sänkta arbetsgivaravgifter. De når alla företag, även mindre egenföretagare. I räkneexemplet (skatteväxling 30 miljarder på tio år) kan arbetsgivaravgifterna sänkas med omkring 2 procentenheter till 2010. I tabellen visas hur skatteväxlingen slår för olika sektorer.

Skatteväxling för företagssektorn, miljarder kronor
Höjda energiskatter (+) och sänkta arbetsgivaravgifter (-) samt nettoutfall sektorsvis från 2000 till och med respektive årtal

 

2001

2005

2010

 

+

-

net

+

-

net

+

-

net

Offentlig sektor

0,5

-0,3

0,2

1,6

-3,9

-2,3

3,2

-6,2

-3,0

Energiintensiv industri

0,0

-0,1

-0,1

0,5

-0,8

-0,3

0,7

-1,2

-0,5

Övrig industri

0,1

-0,1

0,0

4,1

-1,6

2,5

5,3

-2,6

2,7

Transportföretag

0,3

-0,0

0,3

3,4

-0,2

3,2

6,4

-0,4

6,0

Övriga företag

0,5

-0,4

0,1

1,7

-5,1

-3,4

3,3

-8,1

-4,8

   Restpost

 

-0,5

-0,5

 

0,3

0,3

 

-0,4

-0,4

   Totalt

1,4

1,4

 

11,3

-11,3

 

18,9

-18,9

 

Sett över hela tidsperioden fram till 2010 är det framför allt den offentliga sektorn och ”övriga företag” (den privata tjänstesektorn) som tjänar mest på skatteväxlingen. En del av vinsterna är dock av engångsnatur och beror på förslaget att minska undantagen från energibeskattning för andra verksamheter.

”Förlorarna” på den föreslagna reformen är framför allt övrig industri och transportföretag. För den övriga industrin blir det en engångseffekt när undantagen slopas annars går skatteväxlingen ungefär jämnt ut för den. Engångseffekten är mycket liten i förhållande till industrins omsättning. För transportföretagen, främst åkerier, är skattehöjningen mer kännbar och kommer att leda till ökade kostnader för lastbilstransporter, vilket är nödvändigt av miljöskäl.

För den energiintensiva industrin ger skatteväxlingen ett litet plus, vilket givetvis beror på att den får behålla sina nuvarande undantag. Den begränsade kostnadsökning man får genom höjd koldioxidskatt och höjd effektskatt på kärnkraftsel kompenseras mer än väl av sänkta arbetsgivaravgifter.

Skatteväxling för hushållen

Ett bra sätt att kompensera hushållen för höjda energipriser är att höja grundavdraget. Det är den metod samarbetspartierna har använt 2001 och 2002. Om man fortsätter att tillämpa samma modell för kompensationen till hushållen under hela tioårsperioden kan grundavdraget höjas från 8 700 kronor 2000 och 10 000 kronor 2001 till ca 15 000 kronor år 2010. Det betyder en total sänkning av inkomstskatten för en låg- eller medelinkomsttagare med omkring 2 000 kronor under tioårsperioden. I genomsnitt blir också ökningen av olika energiskatter lika hög under perioden, men det kommer att variera från person till person om man går med plus eller minus på skatteväxlingen.

Den otvetydiga vinnaren blir i alla fall miljön och det har vi ju alla glädje av.

Nästa Invändningar och svar: ”Skatten högre än den samhällsekonomiska kostnaden”

Åter till startsidan