Historik

Tema - Grön skatteväxling

Skatteväxling har åtminstone sedan början av 1980-talet varit ett begrepp i den politiska debatten. Ett större steg i en miljörelatering av skattesystemet gjordes i samband med skattereformen 1990-91 då särskilda skatter infördes på koldioxid och svavelinnehåll i fossila bränslen samtidigt som energianvändning blev momspliktig. Det var en viktig delfinansiering av den stora sänkningen av skatten på arbetsinkomster.

Miljöpartiets återkomst i riksdagen 1994 och ett ökat intresse för frågan ledde till att den parlamentariska Skatteväxlingskommittén tillsattes. Den presenterade sitt betänkande Skatter, miljö och sysselsättning (SOU 1997:11) i januari 1997.

Bakom skatteväxlingskommitténs slutsatser stod alla politiska partier utom moderaterna. Kommittén ansåg att den successivt ökade miljörelateringen av skattesystemet under senare årtionden har bidragit till att uppnå viktiga miljömål. Utvecklingen bör därför fortsätta. Kommittén förutsatte att utrymmet för skatteväxling i ett 15-årsperspektiv är minst lika stort som det som redan har utnyttjats under 1980- och 1990-talen.  Detta förutsätter att vår omvärld kommer att röra sig i samma riktning. Förändringarna bör, enligt kommittén, ske stegvis och i ordnade former så att hushåll och företag hinner ställa om sig.

När samarbetet mellan regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet inleddes hösten 1998 blev grön skatteväxling en het fråga, främst på grund av att den prioriterades mycket hårt av miljöpartiet och även fördes fram av vänsterpartiet. Det första konkreta resultatet kom i budgetpropositionen för år 2000 då tre miljörelaterade skatter (konsumtionsskatt på el, skatt på kärnkraftsel samt energiskatt på dieselolja) höjdes med sammanlagt 1,7 miljarder kronor.

I början av 2000 tillsatte de tre samarbetspartierna en gemensam skatteväxlingsgrupp med uppdrag att lämna förslag till hur man skulle gå vidare med skatteväxlingen. I vårbudgeten 2000 preciserades uppdraget. En strategi för en grön skatteväxling i storleksordningen 30 miljarder kronor på tio år skulle utarbetas. En sådan strategi, som partierna enats om, presenterades som en del av finansplanen i budgetpropositionen för 2001.

I budgetpropositionen lades också ett konkret förslag till skatteväxling 2001. Totalt höjdes skatterna på fossila bränslen och el med 3,3 miljarder kronor. Bensin undantogs av politiska skäl. Höjningen växlades mot sänkt skatt på arbete i form av höjt grundavdrag i inkomstbeskattningen och sänkt arbetsgivaravgift. Partierna var också ense om att ytterligare utreda vissa frågor, som trafikbeskattningen, eventuell begränsning av undantagen för industrin samt kraft- och värmebeskattningen. I budgeten för 2002 togs ytterligare ett steg i den gröna skatteväxlingen, denna gång på 2,0 miljarder kronor.

Åren 2000-2002 har det därför skett en grön skatteväxling på totalt 7 miljarder kronor.

Nästa Mål

Åter till startsidan