Min syn

Tema - Tillväxt och miljö

Frågan om fördelningen av jordens resurser och det rättvisa miljöutrymmet är i grunden en moralisk-etisk fråga av stor dignitet. Om man har en solidarisk värdering i botten av sitt samhällsengagemang är det enligt min mening svårt att inte ställa upp på grundprincipen om ett rättvist miljöutrymme.

Den typ av beräkningar som Jordens Vänner presenterat har sitt främsta värde i att de på ett pedagogiskt sätt illustrerar den enorma klyftan i ekonomisk välfärd och utnyttjat miljöutrymme mellan världens länder. På det sättet är de en väckarklocka som tvingar till eftertanke. Så länge klyftorna mellan vår nuvarande naturresursbelastning i Sverige och den som skulle uppstå vid en rättvis fördelning är så gigantisk spelar det egentligen en mindre roll hur exakta och rättvisa beräkningarna är.

Hur stora blir då kraven på anpassning av svenskarnas ekologiska belastning under kommande decennier? Tabellen visar skillnaden mellan vad som troligen händer om allt fortsätter som hittills (Resurseffektivitetsutredningen) och vad som skulle krävas för ett rättvist miljöutrymme (Jordens Vänner).

Anpassningskrav för naturresursbelastning - räkneexempel

 

Procentuellt förändrad förbrukning från nu till

”Krav på minskad förbrukning i % 2030/2050”

 

2030 enligt Res.eff.utredn.

2050 enligt Jordens Vänner

Energi

+37

-45

-60

Koldioxidutsläpp

+46

-84

-89

Kväveoxidutsläpp

+28

-91

-93

Malmer (JV endast järn)

+39

-80

-86

Skogsprodukter

+19

-28

-39

Jordbruksprodukter
(JV jordbruksmark)

+33

-6

-29

Anpassningen kräver att vi 2030/2050 minskar vår resursförbrukning och miljöbelastning med omkring 30-90 procent jämfört med de kalkyler Resurseffektivitetsutredningen har gjort.

Principiellt finns det två tänkbara huvudvägar att gå om vi vill anpassa naturresursförbrukning och miljöutsläpp till vad som skulle krävas enligt principen om ett rättvist miljöutrymme: en fortsatt minskning av den specifika naturresursbelastningen, men i mycket snabbare takt än hittills, och en allmänt lägre takt i den ekonomiska tillväxten (eller ingen tillväxt alls eller till och med en absolut minskning).

Min syn är att båda kommer att krävas!

Ökad naturresursproduktivitet

Ett exempel, att minska utsläppen av koldioxid från privatbilismen, visar att begreppet är mångfacetterat och rymmer flera dimensioner:

Det kan åstadkommas med direkta tekniska förändringar, som alternativa bränslen och bränslesnålare motorer. En annan möjlighet är att stimulera förändringar i konsumentbeteendet, som att välja mindre bilar, samåka, cykla eller åka kollektivt, etc. En tredje möjlighet som får genomslag först på lång sikt är att påverka samhällsplaneringen med t.ex. ökad närhet mellan bostad, arbetsplats och service samt bättre kollektiva kommunikationer.

I teorin ställer de allra flesta upp på att det är den här vägen vi måste gå i första hand. I praktiken har det visat sig att de åtgärder samhället vill vidta för att uppnå en sådan förbättring kan bli nog så kontroversiella. Den ständigt aktuella bensinprisdebatten är ett bra exempel på det.

I temana Miljöpolitikens verktyg och Grön skatteväxling kommer jag att diskutera vilka styrmedel som kan användas för att ytterligare stimulera en förbättrad naturresursproduktivitet.

Lägre tillväxt?

Kommer det att vara möjligt att inom rimlig tid uppnå en så stor effektivisering av naturresurserna som ser ut att erfordras om vi både vill fortsätta att öka vår standard som hittills och ändå uppnå målet om rättvist miljöutrymme? De erforderliga förbättringarna rör sig enligt räkneexemplen om storleksordningen 1,5 till 10 gånger utöver den förbättring Resurseffektivitetsutredningen redan lagt in i sin kalkyl och som i sig nästan innebär en dubbelt så effektiv användning?

Förmodligen kan ingen svara säkert på den frågan, jag allra minst, mer än att det verkar mycket mycket svårt. Det är därför, enligt min mening, nödvändigt att också ha en kompletterande strategi i beredskap, nämligen att allvarligt undersöka konsekvenserna av en lägre (eller till och med negativ) ekonomisk tillväxt och/eller en annorlunda inriktning på tillväxten som är mer vänlig mot miljön. 

För en grön ekonomisk politik är det därför, enligt min mening, nödvändigt att försöka föra en nyanserad diskussion om för- och nackdelar, möjligheter och svårigheter med en politik baserad på en fortsatt snabb ekonomisk tillväxt. Vi måste också kunna pröva hypotesen att en lägre, negativ eller annorlunda inriktad tillväxt är nödvändig eller önskvärd för att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. Den prövningen måste också innefatta vilka konsekvenser en sådan politik skulle ha på andra samhällsområden, till exempel på arbetsmarknaden och den offentliga sektorns finansiering. Den diskussionen återkommer i flera teman längre fram på denna webbplats!

Nästa tema Miljöpolitikens verktyg

Åter till startsidan