Resurseffektivitet

Tema - Tillväxt och miljö

Den statliga Resurseffektivitetsutredningen (SOU 2001:2) hade i uppgift att ”studera och bedöma sambanden mellan ekonomisk tillväxt, naturresursförbrukning och miljöpåverkan”.

En hypotes som ofta förs fram är att sambandet mellan miljö och tillväxt har formen av ett upp- och nervänt U, en s.k. miljöKuznetskurva, efter den amerikanske ekonomen Simon Kuznets. Orsaken till detta skulle vara att mycket fattiga människor och folk i början av sin utveckling inte har råd att ta så stora miljöhänsyn. När man kommit en bit i utveckling blir dock miljön allt viktigare samtidigt som resurserna att satsa på miljövård ökar när inkomsterna stiger.

Utredningens studier visar inget generellt stöd för den hypotesen mer än för vissa enskilda utsläpp, t.ex. svavel. På en mer generell nivå finner utredningen däremot att volymeffekten av stigande inkomster hittills har varit starkast, dvs. att resurseffektiviseringen mer än väl har ”ätits upp” av ökande konsumtion.

Råvaruförbrukningen per producerad enhet i Sverige har visserligen ungefär halverats sedan mitten av 1950-talet, särskilt användningen som insatsvaror i näringslivets produktion. Men samtidigt har produktionsvolymen i näringslivet mer än tredubblats. Det betyder att råvaruanvändningen i absoluta tal (räknat i fasta priser) 1996 var ungefär 50% högre än 1957.

Det framhålls ofta som positivt att koldioxidutsläppen i Sverige har minskat med nära 40 % under de senaste trettio åren. Huvudorsaken till det är den stora övergång från oljeanvändning till el, främst baserad på kärnkraft, som skedde under 1970- och början av 80-talet. Men sett i ett längre historiskt perspektiv är detta ändå snarast en kortvarig parentes som motverkas av snabba ökningar under andra perioder. Utsläppen av koldioxid i Sverige är nu ungefär sju gånger så stora som för 100 år sedan! I genomsnitt under hela 1900-talet ökade utsläppen i ungefär samma takt som den samlade produktionen av varor och tjänster.

Utredningen har också gjort framåtriktade kalkyler för åren 2015 och 2030. De bygger på att utvecklingen fortsätter i ungefär samma takt som under de senaste 30-40 åren. Då kommer råvaruförbrukning, energianvändning samt koldioxid- och kväveutsläpp att öka betydligt trots att man förutsätter en påtagligt höjd naturresursproduktivitet. Orsaken är att produktionsökningen går ännu snabbare än minskningen av den specifika naturresursförbrukningen. Tabellerna visar kalkylens resultat. 

Råvaruanvändning i Sverige

 

1993

2015

2030

Index, 1993 = 100

Jordbruksprodukter

 

100

 

121

 

133

Fisk

100

129

134

Skogsbruksprodukter

100

118

119

Malmer

100

121

139

Energiråvaror

100

114

121

   Summa

100

119

127

   BNP, fasta priser

100

155

213

 

 

 

 

Procent av BNP:

 

 

 

Jordbruksprodukter

2,45

1,92

1,52

Fisk

0,06

0,05

0,04

Skogsbruksprodukter

1,34

1,02

0,75

Malmer

0,46

0,36

0,30

Energiråvaror

1,26

0,92

0,71

   Summa

5,57

4,27

3,32

Förbrukningen av råvaror beräknas öka med nästan trettio procent under perioden trots att den specifika råvaruanvändningen minskar med omkring 40 procent (från 5,57 till 3,32 procent av BNP). Orsaken är att den totala produktionen (BNP till fasta priser) samtidigt drygt fördubblas under perioden. I stort sett visar kalkylen på samma utveckling som under de senaste årtiondena.

Energianvändning åren 2015 och 2030
Index 1998 = 100.

 

2015

2030

Total energianvändning

116

137

därav:

Näringsliv & offentlig sektor

 

117

 

134

Hushåll

114

143

 

 

 

Oljeprodukter

118

136

därav:

Näringsliv & offentlig sektor

 

112

 

123

Hushåll

131

165

 

 

 

El och fjärrvärme

115

141

därav:

Näringsliv & offentlig sektor

 

119

 

139

Hushåll

109

143

Trots att vi i framtiden använder energi effektivare och ökar energiproduktiviteten med omkring en procent per år, är det inte tillräckligt för att motverka att den totala produktionsvolymen samtidigt stiger dubbelt så snabbt, med omkring två procent om året. Slutresultatet blir att vid oförändrad politik och utan några stora tekniska genombrott kommer den totala energiförbrukningen att öka med ungefär en procent årligen eller, med ränta på ränta, med ca 40 procent fram till 2030. Det gäller både oljeprodukter och el.

Tabell 2.5. Utvecklingen av vissa emissioner 1980–2030

 

CO2

milj. ton

NOx

kton

1980

79

453

1993

56

378

1998

57

297

2015

70

345

2030

83

381

Ökning i %1998–2030

46

  28

Som en följd av ökad råvaru- och energiförbrukning enligt tidigare tabeller ökar också utsläppen av koldioxid och kväveoxider kraftigt, med över fyrtio respektive knappt 30 procent fram till 2030. Utredningen har låtit göra en beräkning av hur mycket koldioxidskatten skulle behöva öka för att motverka ökningen av koldioxidutsläppen och klara Sveriges åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Skatten skulle behöva ungefär tredubblas fram till 2015 och niodubblas fram till 2030 för att klara detta. Det skulle t.ex. betyda att nuvarande reala bensinpris ungefär fördubblas fram till 2030.

Nästa Miljömål

Åter till startsidan