Miljöjusterad NNP

Tema - Tillväxt och miljö

Den statliga Långtidsutredningen 1999/2000 gjorde ett försök att beräkna s.k Miljöjusterad nettonationalprodukt (NNP) för Sverige.

I  kalkylen har naturkapitalförslitningen och miljöskadorna värderats utifrån s.k. realekonomiska effekter, dvs. produktionsbortfall som kan härledas till olika miljöproblem. De sammanlagda kostnaderna för årets och framtidens naturkapitalförslitning och miljöskador som orsakats av årets ekonomiska aktivitet blir ca 9,2 miljarder kronor 1993 och ca 8,9 miljarder 1997.

 Alternativt kunde man ha beräknat s.k. åtgärdskostnader det vill säga vilka kostnader som skulle behöva läggas ner för att motverka effekterna av miljöproblemen, exempelvis genom kalkning. Enligt en uppskattning skulle dessa bli något lägre, ca 7,5 miljarder kronor. 

En tredje värderingsmetod vore att också ta in en uppskattning av de välfärdseffekter som miljöskadorna orsakar, vilket ofta ger betydligt högre resultat. Exempelvis värderas cesiumskador på vilt tio gånger högre än köttvärdet på grund av jägarnas höga betalningsvilja. Sammanlagt har välfärdseffekterna av miljöskadorna uppskattats till ca 22 miljarder kronor per år.

I beräkningen saknas några av de viktigaste miljöskadorna: miljögifter, strålning, minskad biodiversitet samt växthuseffekten. Orsaken är att kostnaderna anses mycket svåra att kvantifiera.

Långtidsutredningen drar slutsatsen att de sammanlagda negativa miljöeffekterna är små och har inte stigit mellan 1993 och 1997. Beräkningarna indikerar därför, enligt utredningen, att Sverige kan bedömas ha en hållbar utveckling, även om några av de viktigaste miljöhoten saknas. Frågan om hållbar utveckling kan dock inte bara bedömas med hjälp av miljöjusterad NNP. 

Nästa Rättvist miljöutrymme

Åter till startsidan