Medborgarinsatser - uppstrukturering

Tema - Välfärd på tre ben

En analys av möjligheten för medborgarna att bidra med sin tid till att öka den gemensamma välfärden kan lämpligen uppstruktureras i ett antal frågeställningar. I brist på en mer säljande benämning kallar jag det nedan för ”medborgarinsatser”.

Vilken typ av arbetsuppgifter?

De uppgifter som främst lämpar sig är väl sådana som handlar om allmän medmänsklighet och/eller sådan kompetens som de flesta människor besitter. Om att allmänt ge en hjälpande hand eller vara en resurs för andra människor och därmed komplettera den begränsade tid som den professionella tjänstemannen tyvärr alltid har till sitt förfogande. Exempel på arbetsuppgifter torde finnas på många områden som barnomsorg och skola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, fritids- och kulturverksamhet, rättsväsende, omsorg om närmiljön, etc.

I vilken egenskap utför jag uppgifter?

Medborgarnas insatser kan komma att ske i olika egenskaper beroende på situationen och relationen till den/dem man hjälper. Den man hjälper kan vara en nära släkting eller anhörig, till exempel med äldreomsorg i hemmet, barnen i förskola, skola och fridsaktiviteter. En annan variant är att man hjälper till med uppgifter som riktar sig till individer man inte har någon direkt relation till eller till en bredare allmänhet i kommunen, bostadsområdet, etc. Exempelvis som kontaktperson för missbrukare, som extraresurs på bibliotek, miljöinsatser eller grannsamverkan mot brottslighet.

Organisation

Medborgarnas insatser kan och bör förmodligen organiseras på olika sätt beroende på vilka uppgifter som är aktuella. I många fall kommer hjälpen troligen till stånd spontant utan större organisation, t.ex. när det gäller att hjälpa en anhörig. I förskola och skola kan dessa organisera upp verksamheten.

En annan organisationsform är via olika föreningar. Idag bedrivs mycket ideellt arbete inom organisationer som Röda korset, kyrkliga organisationer, pensionärs- och invandrarorganisationer, etc. Ytterligare en möjlighet är att kommunen organiserar och förmedlar arbetsuppgifter, t.ex. genom frivilligcentraler i olika kommundelar.

Frivilligt eller obligatoriskt – incitament?

Om medborgarinsatser i framtiden skall bli ett ben som viktiga delar av välfärden hänger på, kommer förr eller senare frågan att uppkomma om det räcker med frivilliga insatser eller om de bör vara obligatoriska för alla medborgare – någon form av samhällstjänst? Motivet till obligatorium skulle då vara att en del medborgare säkert kommer att undandra sig medverkan.

Min personliga uppfattning är att det vore fel att nu ställa denna fråga på sin spets eftersom det skulle riskera att blockera en positiv utveckling. I stället verkar det mer konstruktivt att tills vidare lita på frivillig medverkan men att på olika sätt stimulera att en bred sådan medverkan växer fram. Kanske kommer vid en senare tidpunkt frågan att väckas om insatsen inte också bör vara obligatorisk på något sätt för att ingen skall kunna åka snålskjuts – men det är väl en diskussion man får ta då?

Ersättning för eller komplement till personalinsatser?

En bred medborgarinsats kommer i första hand att bli aktuell i samband med en allmän förkortning av arbetstiderna. Då kommer även de som arbetar på offentliga arbetsplatser att få kortare arbetstid, samtidigt som arbetsuppgifterna i de flesta fall kommer att finnas kvar. Medborgarinsatser kan då i första hand ersätta en del av den minskade arbetstiden, i andra hand för att förstärka kvalitén i olika verksamheter. Syftet med frivilliga insatser från medborgarna är alltså inte att minska personalantalet i den offentliga sektorn och ersätta personalen med frivilligarbetare.

Nästa Medborgarinsatser – diskussion

Åter till startsidan