Framtida behov av offentliga verksamheter

Tema - Välfärd på tre ben

Det är vanligt att man i långtidskalkyler gör behovsframskrivningar baserade på det tjänsteutbud vi har idag. Syftet är då att försöka beräkna hur behovet förändras förutsatt att vi behåller samma omfattning, standard och kvalitet på de offentliga tjänsterna som idag.

En viktig faktor som styr behovet är befolkningsutvecklingen i olika åldrar. Med hjälp av SCB:s befolkningsprognoser kan man med utgångspunkt från dagens behov göra framskrivningar för till exempel barnomsorg, skola och äldreomsorg.

På kostnadstunga områden som sjukvård och äldreomsorg måste man också komplettera befolkningsprognoserna med en diskussion av hur sjukligheten kommer att utvecklas i framtiden med en ökande medellivslängd.

I alternativet med en förkortad arbetstid är det också viktigt att diskutera hur behoven påverkas just till följd av arbetstidsförkortningen. Det kan till exempel gälla behov av sjukvård och barnomsorg.

I tabellen sammanfattas kostnaderna för det beräknade behovet av offentlig konsumtion 2001 samt 2015 för de två arbetstidsalternativen och jämförs med det beräknade maximala utrymmet enligt tabellen på föregående sida.

Offentlig konsumtion 2001 och 2015
Kostnader i miljarder kronor, 2001 års priser

Mottagare

2001

2015, vid arbetstid

 

 

Oförändrad

30 tim/vecka

Administration

45

45

45

Vård och social service

250

258

246

Utbildning

147

137

137

Forskning

12

12

12

Investeringar, tillfälliga anslag m.m.

55

55

55

Övrig service

79

79

79

Summa

588

586

574

Maximalt utrymme enligt tabell 11.2

588

643

551

Överskott (+) respektive brist (-)

 

+57

-23

Totalt sett ändras behovet av offentliga tjänster obetydligt av demografiska skäl fram till 2015 i alternativet med oförändrad arbetstid. Ökat behov av sjukvård och äldreomsorg kompenseras av ett minskat behov av utbildning i ungdomsskolan. Kalkylen bygger då på det mer optimistiska antagandet om ”uppskjuten sjuklighet”. Om man i stället skulle ha räknat med det mer pessimistiska ”växande sjuklighet” hade det lett till ett sammanlagt ökat behov av offentliga tjänster med omkring två procent till en kostnad av drygt tio miljarder kronor.

Jag har räknat med att en arbetstidsförkortning skulle leda till ett minskat behov inom två områden: sjukvården till följd av minskad sjuklighet och barnomsorgen till följd av minskad närvaro. Totalt för hela den offentliga verksamheten ger det ett minskat behov på två procent eller 12 miljarder kronor.

Med de förutsättningar kalkylen bygger på finns det i förhållande till tillgängligt utrymme ett ”överskott” på 57 miljarder kronor vid oförändrad arbetstid, som kan användas för nya verksamheter eller kvalitetsförbättringar. Det motsvarar knappt 10 procent av de beräknade kostnaderna för offentlig konsumtion 2015. Vid en arbetstidsförkortning till 30 timmar i veckan uppstår däremot en ”brist” på 23 miljarder kronor i förhållande till tillgängliga medel. Detta kan då åtgärdas genom att acceptera en kvalitetssänkning på verksamheten, alternativt nya former för välfärden, höjda avgifter eller genom att medvetet sänka ambitionen på eller bortprioritera vissa verksamheter.

Nästa Grundläggande paradox

Åter till startsidan